Heaven and hell

Blev överlycklig när Emma berättade att hennes planer hade ändrats och att hon skulle komma till Stockholm. Vi bestämde oss tidigt för att köra en repris på vår förra helg tillsammans. Vi möttes på jobbet för en öl och sen blev det middag på Tacobar. Kanske inte vårt främsta middagsval men det var galet med folk i stan så det fanns inte så många alternativ. Vi tog en promenad till Liffeys i Gamla stan. Där började min mage gå bananas men jag ville inte att det skulle förstöra min kväll så det var bara att bajsa på och dricka på. Min plan var att dricka mig full så jag inte tänkte på att jag mådde lite halvtaskigt. Det funkade. Vi tog oss tillbaka till Hötorget och till Dubliners. Säga vad man vill om stället men en sak är säker. Det är väldigt familjärt och alla pratar med alla, Det är ingen konkurrens tjejer emellan. Man pratar tjejsnack på damtoan och hälsar på alla. Två hårdrockskillar med kajal går fram till oss och börjar prata, varken jag eller Emma är särskilt imponerad av killarna och jag blir mytoman. Jag var polis och jobbade i Söderort, var jävligt manlig och hävde även en öl med en av grabbarna. Dom ville att vi skulle hänga med till Harry B James men det ville vi verkligen inte.

När grabbarna lämnat oss står jag står i baren för att beställa och där står en biffig kille och hänger. Jag börjar prata med honom och säger att han borde göra oss sällskap. Sagt och gjort, James från Dublin hänger med oss. Vi får även förstärkning av Emir. Vi har verkligen så roligt, drack hotshot och jag fick fotmassage. Jag sitter så att jag ser entrén och då ser jag hur Franco från två helger sen kommer in. Han som jag låg med. Jag gör Emma uppmärksam på vem som kom in och hon springer och möter honom med en omfamning. Jag sitter då med James och han undrar om det är min pojkvän... Nej nej nej! Franco kommer fram och kramar om mig och sen pratar vi lite lätt om väder och vind. Jag var inte nämnvärt intresserad av en repris med Franco utan mer intresserad av att prata med James. James är då 34 år gammal, bor i Stockholm sedan 10 månader tillbaka, jobbar som IT tekniker på ett företag i Kista och spelar Rugby för att hålla sig i form. Han pratar flytande svenska vilket jag tycker är sjukt imponerande eftersom han enbart varit i Sverige i 10 månader. Det är dock inte läge för mig att ta med någon hem med min rännskita så jag försöker lite fint förklara för James att det varit urmysigt att kyssas med honom under kvällen men att jag inte är tjejen som tar med mig främmande män hem till mig första kvällen. Så han tar mitt nummer och redan innan jag sitter på tuben hem har han smsat mig. Jag är tydligen en bra kyssare! ;)
Vi går mot jobbet för att hämta Emmas grejer och vid tuben så lämnar Franco oss. Men innan han gör det så kysser han mig? Märkligt hur man kan vilja göra det när han sett mig så och kyssas med en annan man i två timmar.
På jobbet dricker vi lite vatten, en polispatrull får se mig i mitt onyktra tillstånd och jag får en hel del gliringar och fler lär det bli nästa helg. Dom undrade om jag redan gjort fystesterna och firade det? Dom undrade även var mitt ragg var? Varpå jag stolt plockar fram mobilen och visar att jag är en bra tjej som inte ligger runt. Älskar att jag känner att jag måste visa mig från min bästa sida inför ordningsmakten..
Vi köper med oss hamburgare från Donken och går till tuben. Jag mår då verkligen inte bra. Jag är full och brutalt bajsnödig. Klarar mig hem till Högdalen och springer hela vägen från tuben. Inser när jag kommer hem att Lukas förmodligen smittat mig med vinterkräksjukan. Kan inte sova pga mitt illamående och vid 10-tiden fick jag äntligen kräkas. Somnade runt 14 och sov till 21. Då hade jag varit utan mat i 17 timmar och var väldigt skakis. Tog mig till ICA för att handla proviant. Nu har jag sovit ännu mer och magen är som en sodastreamer men jag bajar inte längre. Tack gode gud!
James smsade mig under kvällen igår och jag förklarade läget om att jag inte mådde särskilt bra. Han svarade då att det var värt risken att få vinterkräksjukan bara han fick hänga med mig.
Vi får se om jag kanske ska ge honom en ärlig chans! :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0