Har man inget snällt att säga så ska man alltså inte vara ärlig.

Jag lägger mycket prestige i att alltid vara ärlig och rättfram. Det spar tid och man undviker att lura i människor falska förhoppningar. Sån har jag alltid varit och kommer alltid vara, de enda jag gör undantag för är barn som ibland mår bättre av att inte höra sanningen. Det jag uppskattar allra mest hos min Carlsson är att oavsett om jag grinat mig genom dagen så är hon rättframt ärlig och ber mig sen rycka upp mig, jag har trots allt massor att vara överlycklig över. Varför ska någon som inte är ärlig mot mig få stjäla min tid? Jag skulle aldrig vilja ha en vän som lindar in påståenden i rosa tyll bara för att få mig att må bättre för stunden, då föredrar jag att det får svida ett tag, för det som inte dödar, det härdar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0