Det kan alltid bli bättre.

Jag höll det jag hade lovat mig själv- Promenerade till Älvsjö. Perfekt vardagsmotion. Och jag lovar att lämna i motionspoängen den här månaden. Ska inte påstå att jag var var den mest upppiggande personen när jag kom in på jobbet. Inte kul med det som händer, känns väldigt orättvist. Mitt otrevliga humör försvann dock spårlöst när det helt plötsligt rasade in gäster. Helt plötsligt vad det dags att gå hem. Så trots en dålig början tänker jag avsluta den här dagen med flaggan topp.

Håller tummarna för min syster som ska opereras imorgon. Allt kommer gå bra. Apropå släkt så behagade min lillebror att återkomma till mig. Har ju bara försökt få tag i honom i fyra veckors tid, han hävdar att han inte hade mitt nummer. BULLSHIT. Kom hit och hämta dvdspelaren om du ska ha den!

Gonatt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0