Just idag var jag stark!

Började min dag med en timme på löpbandet med skön musik i öronen. Gick tungt de första 15 minuter men sen så släppte det och tiden sprang iväg. Kom på mig själv med att flina och skratta under tiden jag sprang och det var då jag insåg att jag faktiskt tycker om att springa. Känslan av att man är stark och inte ger upp gör mig stolt. Jag applåderade faktiskt åt mig själv när min timme var över. Jag tyckte att jag hade gjort ett bra träningspass och kom och tänka på idrottslektionerna och att alla alltid klappade händerna när vår galna lärare Vera blåst av lektionen. Tyckte jag var förtjänt av en applåd så jag gav mig själv en!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0